Destination: Krakow

 

Av någon anledning som jag inte riktigt kan förklara så har jag varit intresserad av andra världskriget och Auschwitz nästan lika länge som jag kan minnas. Därför har jag velat se Auschwitz 1 & 2 med mina egna ögon. Den resan har dragits ut på och av någon anledning har den resan inte blivit av, för ens i höstas. Jag tror helt enkelt att jag inte var redo.

Men efter att ha pusslat ihop en weekendresa (fredag till måndag) med en kompis så var det dags. Vi bokade några månader innan och så fort biljetterna var bokade började längtan till resdagen. Men ju närmare vi kom desto mer kände jag av en sorts oro. Det var lite som att kroppen började förbereda sig för vad den skulle utsättas för.

Men nu var det dags. Med blandade känslor begav vi oss till flygplatsen och resan var igång. Från Luleå till Stockholm för mellanlandning innan vi satt på planet mot Polen och Krakow. Än så länge gick allt bra och vi tog oss till ”hotellet.” Då vi endast skulle sova tre nätter kände vi att det inte spelade så stor roll vart vi bodde. Det började med att vi gick förbi huset för att vi inte trodde att man kunde bo där. Väl uppe i rummet så visade charmen sig ännu en gång och toaletten var så liten att man i princip var tvungen att backa in för vända sig för att kunna tvätta sig var för enkelt, vi hade åtminstone en egen toa tänkte vi och gick ut för att kolla staden.

Krakow är, likt många andra europeiska städer, oerhört vackert med så mycket historia. Än så länge var staden inte någon besvikelse. Vi strosar, kollar upp lite olika ställen som man ska besöka (utöver det vi redan bokat in). Första kvällen är lugn, precis som en semester ska vara. Strosa, sol och mat på uteservering till vi ledsnade. Morgonen efter så hade vi bokat in en tur på Schinler´s factory. Ska jag vara helt ärlig hade jag inga riktiga förväntningar på turen och det kanske var därför jag tyckte den var bra. Det var en bra ”uppvärmning” inför Auschwitz och det märktes att killen som ledde turen älskade sitt jobb, även det tror jag definitivt bidrog till upplevelsen. Bra information känslan när jag rundade en vägg och fick se golvet täckt med ”korsen” och stora röda flaggor från andra världskriget som hängde i taket. Att gå där och lyssna när han berättade om hur judarna hade det under den perioden var likt många anda tillfällen under helgen, obeskrivlig. Jag ville knappt gå på golvet och det var skönt när vi gått igenom rummet. Men för er som funderar på att åka kan jag rekommendera det.
 
När vi var färdig med den turen vräkte verkligen regnet ner och vi tog en tur buss som körde oss runt. Han hade en lugn dag och tog sig verkligen tid för att visa oss runt och hjälpt oss att hitta guldkornen i staden utöver hans rutt. Kanske var tur att det regnade annars hade vi promenerat runt och inte fått se vissa av ställena. När vi klev av slutade regnet och dagen fortsatte till fots. Solen letade sig fram på eftermiddagen och vi njöt av tillvaron.

Nu var söndagen här och det innebar att vi skulle resa till koncentrationslägren. Riktigt konstig känsla som infann sig redan på bussen in. Den här dagen var också grå och det regnade en del, vilket kändes ganska passande. Det matchade stämningen på dagen. Vi ställde oss i kön för att ta oss igenom säkerhetskontrollerna och medan vi väntar, vänder jag mig om och helt oförberedd ser jag dom klassiska grindarna in till lägret och det är som ett slag i magen. Där och då insåg jag vart jag skulle. Vi tar oss in och gruppen samlas gör att sen gå igenom grindarna. Även här var vår guide väldigt duktig. Vi gick från rum till rum och varje gång vi gick in så var det som ett nytt slag i ansiktet. Sista stället vi gick in på Auschwitz 1 var en gaskammare. Den känslan går inte att beskriva, jag ville bara bort där ifrån. Vissa i gruppen stod och fotograferade och ville vara kvar en stund men jag gick ut så fort jag kunde. En kortare paus och transport till det andra lägret, Auschwitz/Birkenau. När turen var färdig och vi tagit oss tillbaka till hotellet så la vi oss på sängen, helt slut efter dagen. Efter ett tag tvingade vi oss upp för att hitta ett middagsställe. Det blev ett ställe nära boendet och efter att ha hittat ett kryp i maten var vi ganska snabbt tillbaka på hotellet efter att ha köpt kvällsmat. Som sagt definitionen av lugn eftermiddag/kväll och dagen efter var det dags för hemfärd på förmiddagen.

 

 

För att summera resan så blev den exakt som jag ville. Bra ressällskap, vackra platser, intressant mat och en upplevelse jag med största säkerhet aldrig kommer att glömma. Att hotellet inte var lika hög som standarden man är van vid var ganska skönt efter dagen på koncentrationslägren, sen så här i efterhand är det ganska komiskt hur liten toan var.
 

Renovering

 

 

 

Nu börjar kaoset att lägga sig och ordningen blir allt mer och mer för varje dag. Fast nej. Jag önskar att det var så men som för er som varit inne i att flytta så går allt i vågor. Lägenheten är i princip tömd och sista kaosvågen är inne i huset nu, kanske är önsketänkt från min sida jag vet inte men jag börjar se ljuset i tunneln. Tvättmaskinen ska till huset och sen är det bara flyttstädningen kvar innan jag kan lämna ifrån mig nycklarna.

Renoveringarna i sovrum och vardagsrum är klara, bara lite finlir kvar. Nu gäller det bara att inreda och hitta plats för alla grejerna sen är allt klart för den här omgången. Resten får vänta tills efter säsongen då det är lugnare.

Här kommer lite bilder från starten (det kommer komma fler bilder när saker blir klara allt eftersom).

 

 

 I vardagsrummet har det rivits tapeter, målat tak, satts in gipsskivor, slipats golv, oljats och tapetserats. Ett lite större projekt än det var tänkt från början, men lika bra att göra rätt från början och riktigt nöjd med resultatet! 
Sovrummet var inte lika intensivt, men känndes ändå viktigt att få det gjort direkt! Väggar målade och golvet fixat. Garderoben ska också fixas men det tar jag vid ett senare tillfälle. 

 

 

2018, du var ett Bucket list år!

Nytt år och halva säsongen har avverkats, likt årets första arbetsvecka. Efter en hel del strul med domäner så är äntligen bloggen igång igen. I sann ”nyårs anda” tänkte jag köra en liten recap på året som varit.  

Så hur kommer jag att minnas 2018? 

2018 bjöd på många toppar och dalar med allt vad det innebär. Men med det fick jag möjligheten att bestiga den största bergstoppen i min idrottskarriär, besökt platser jag velat se, umgåtts med underbara människor och sist men inte minst köpt mitt första, hus. Så topparna övervägde definitivt dalarna och 2018 fick jag leva några av mina drömmar, vilket är få förunnat.

Om du är intresserad att läsa om äventyret i Sydkorea kan du skrolla ner till dom senaste inläggen.
Fick avsluta säsongen med dessa stjärnor efter lite tid i stugan.
En varm och på många sätt underbar sommar. Toppturer och stugtid i x antal plussgrader.
Polen och mer specifikt Auschwitz har varit på min Bucketlist länge, jag kommer berätta om resan i ett senare inlägg.
Rekordmatch ena dagen och SDHL match på Älvåkra till att kunna åka skridskor på isen i stugan innan jag åkte ner till Stockholm match. Rekordmatchen var för övrigt bland det mest magiska och hemskaste jag varit med om. 20minuter innan nedsläpp inser jag att jag glömt mina skridskor hemma (hur nu det ens är möjligt). Precis efteråt fick vi veta att dom nekar åskådare att komma in för att det inte finns en enda plats ledig. 6220 åskådare och jag har inga skridskor, underbart. Fick låna ett par och vi tar oss ut på isen. Jag inser direkt att kvällen enbart skulle handla om att överleva. Vilket jag gjorde, utan att ramla vilket är en bedrift i sig.
21 december fick jag nycklarna till huset. Ni kommer kunna läsa mer om renoveringarna i framtiden.